Åh, jag som verkligen inte alls gillar födelsedagar och uppvaktning. Tycker sådant är jättejobbigt! Vill inte alls ha den uppmärksamheten.

Favoritfödelsedagen måste ha varit min 30-årsdag. Slapp allt vad firande hette hemma. Sa åt mina vänner att jag inte ville ha någon present, men var glad om de ville följa med ut och äta. Kommer faktiskt inte ihåg hur många vi blev, men runt 10-12 stycken, om jag minns rätt.

Hade en mycket trevlig kväll på O´Connors. Avslutade med en liten "surprise" och bjöd allihopa på middagen.

Och en kväll på O`connors kan knappast bli annat än lyckat. :-)

//

Idag har vi bilat runt på en liten utflykt......... Den egentliga orsaken var att vi skulle åka och hämta älgben till hundarna:-) Fick se en massa skog, "svärfars" föräldrarhem...och Hans Scheike´s lilla "smiskgård", haha.

På väg hem hade en tjej från Falun kört i diket och ingen hade stannat för att hjälpa henne. Klart vi ställde upp och utförde dagens goda gärning. Fick upp bilen och hon kunde fortsätta bilturen mot Hällefors. Mycket tacksam var hon:-)

Hundarna fick inga ben innan maten;-) och efter maten var de så mätta att de knappt orkat gnaga på benen. Men de ligger med varsitt mellan frambenen och Neo vaktar sitt för kung och fosterland. Nej, inte emot husse och matte, men mot Bangsi och Pjakkur;-)

För någon minut trodde jag att katten smitit ut, men ack så fel jag hade. Här hittade jag honom:-)

I sopsäcken som lång på tvättmaskinen. Där satt han och tyckte det smakade gott. Gokissen, han tror han är en beardis!! :-D

Idag har vi "firat" Kattens Dag på jobbet!! Dock kan jag inte ta åt mig äran, utan tjejerna har slitit "hund" (katt) ordentligt idag!! Nästa år ska jag ta mig tusan kunna vara med!!!

Näe, om man ska ta ut lurvarna på kvällskiss och sen krypa ner under täcket och få sig några timmars sömn?!

//

Som vanligt så är det svårt att plocka ut just ett minne, men det som jag absolut kom att tänka på först av allt, som är ett underbart minne som jag aldrig kommer att glömma:

När sambon och jag, ganska nyligen efter vi träffats, åker på en minisemester till Ishotellet i Jukkasjärvi! Vilken enorm upplevelse. Så häftigt att sova i den kalla delen av Ishotellet. En upplevelse jag a l d r i g kommer att glömma. Icebar, renskinn och vackra isskulpturer överallt.

En sak som sambon och jag är mer än överens om - vi SKA dit igen någongång! :-)

Lite "ljusligt" vid stallet

Klart vovvarna måste synas bra i mörkret.

Min första kyss var ju med Christer, som också var min första kärlek. Men känslorna var nog inte på samma nivå som när man blev något äldre.

Så min första r i k t i g a kyss fick jag när jag var 13, nästan 14 år.

Var så otroligt kär i min storebrors kompis Stefan!! Rodnade bara jag såg honom på avstånd.  Visade sig på en fest att han var kär i mig också. Tjooo!!

Då fick jag min första kyss och vi förblev mer eller mindre oskiljaktiga i 5 år, som vi var tillsammans.

* När det tog slut mellan oss (vi växte isär) förblev vi bästaste kompisar och jag fixade ihop honom med min barndomsvän Anna. Idag är Anna och Stefan lyckligt gifta och har två barn:-)

Hela veckan har egentligen varit upp och nervänd. Så otroligt mycket jobb att hjärnan kokar. Gud så jag längtar efter en endaste l e d i g dag, vet inte när jag hade en sådan sist....jo, någongång sommaren 2009, tror jag det var.

Kallt har det blivit också, just nu - 11 C. Men det har ialla fall slutat blåsa. Hästarna stormtrivs, hundarna likaså, även om Neo tycker det är lite väl kallt om fossingarna. Men han gillar sitt täcke (Tack L!). Pjakkur börjar bli jättenyfiken på livet utanför dörren, men tycker nog det är lite kallt om söta snoken.

Vill så mycket, borde så mycket.....och så linkar man med den här jäkla foten. Nästa vecka ska jag ialla fall till hufvudstaden och återbesök med rtg. Håll tummarna att det ser bra ut och att jag kan få börja leva igen. Har inte tid med att ha livet on-hold!!!

//